Göm menyn

722G82 Kalkylering och budgetering, 7,5 hp

Kursansvarig och examinator:

Mehran Noghabai
013-28 14 86
mehran.noghabai@liu.se 

Kursperiod, upplägg och genomförande

Kursen ges under hösten 2017 med start 30:e oktober och avslutas med en skriftlig tenta den 1:a december. Detaljschemat finns tillgängligt på Lisam och även på timeedit. Schemat innehåller både agenda och hänvisningar till litteratur. Det representerar kursens struktur. Kursen varvar föreläsningar med övningsgenomgångar. Föreläsningarna ägnas åt teorier och modeller samt exempel på dessa medan övningarna ägnas åt att tillämpa teorierna i form av modeller och metoder på nya exempel, typtal och svårare moment. Den schemalagda undervisningen vill helt enkelt föregå med exempel, goda och användbara sådana, som motsvarar kursens mål och krav. I anslutning till vissa gemensamma övningspass presenteras de inlämningsuppgifter som ingår i examinationsmomentet inlämningsuppgift. Dessa läggs ut på kurshemsidan i Lisam, genomförs i grupper om 2-3 personer, redovisas skriftligt och lämnas in senast en tidpunkt angiven i uppgiften, via inlämning i Lisam. Kursen är begreppsintensiv och täcker viktiga områden inom företagsekonomin. Något som kräver ett aktivt deltagande och en kontinuerlig inlärning, d v s att läsa i litteraturen och öva på olika moment, under kursens gång.

Kursen är omarbetad för i år. Schemat har fått en ny struktur, litteraturen är ny och examinationen fått en delvis annorlunda form, med bl a obligatoriska inlämningsuppgifter, främst i syfte att stödja den kontinuerliga inlärningen och att säkerställa ett minimikrav på kunskaper inom ekonomisk styrning relaterade till kursmålen hos deltagarna. Skriftlig kurskommunikation kommer att ske i huvudsak via Meddelanden i Lisam. Deltagarna rekommenderas att använda "nyhetsfeed" för att väcka frågor och starta diskussioner. Det som är viktigt för en kan vara viktig för många!

Syfte och innehåll

”Kalkylering och Budgetering” utgör jämte redovisning hörnstenarna i en ekonomisk verksamhets ekonomiska styrning. Kursen täcker företagets interna redovisning och behandlar grundläggande men centrala frågor i ett företags ekonomiska styrning kopplade till beslutscykeln; från planering till genomförande, analys och uppföljning. Efter genomförd kurs ska kursdeltagarna kunna:

  • att behärska centrala företagsekonomiska termer och begreppsapparat kopplade till ekonomisk styrning
  • att beskriva vissa centrala interna beslutsproblem i ekonomiska termer i en modell 
  • att tillämpa kalkylmetoder i modeller för att konkret lösa aktuella beslutsproblem

Kursens olika moment tar avstamp från föreställningar om inre och yttre effektivitet, d v s faktorer som påverkar ett företags kostnader, intäkter och konkurrenskraft. Kursen är organiserad kring grundläggande företagsekonomiska frågeställningar som företagsledare dagligen eller normalt ställs inför:

 

1. Den ekonomisk styrningens roll i ett företags redovisningssystem

 

Vad är budgetering och kalkylering och vilka är deras roll i företagets redovisningssystem? Vilka kostnadsbegrepp används i den interna redovisningen? Hur skiljer sig intern redovisning från den externa redovisningen? Vad skiljer den kalkylmässiga behandlingen av kostnader från den bokföringsmässiga?

2. Resultatplanering (Cost-volume-profit analysis)

Hur ska man dimensionera kapaciteten och beräkna kostnaden för de resurser som används i en verksamhet? Hur många/mycket ska tillverkas/presteras under en period? Vad väntas resultatet bli vid olika volymer eller utnyttjandegrad? Hur påverkas resultatet av ändringar i olika parametrar?

3. Period- och självkostnadskalkyler (Batch costing and Job costing, Absorption costing vs Variable costing)

Vad kostar det verksamheten producerar, t ex en produkt, en order, en tjänst eller en serie? Hur ska självkostnadskalkylen se ut för tillverkande företag, tjänsteföretag och handelsföretag? Vad kostar en avdelning där huvudverksamheten äger rum?  Hur ska kalkylmodellen anpassas till ändrade förutsättningar i dagens kapitalintensiva och kundanpassade produktion? Fullständig och ofullständig kostnadsredovisning.

4. Budgetering (budgets and budgeting process)

Vad är en budget, hur ställer man upp en budget och hur går budgetering till i företag och organisationer? Resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning.

5. Kostnadskontroll, kalkyldifferenser och avvikelseanalys för kostnader och intäkter (accounting for control and variance analysis)

Har produktion och försäljning hållit sina kostnads- och försäljningsmål? Hur pass effektiva är våra produkter och avdelningar i sin resursförbrukning jämfört med uppställda krav på resursförbrukning? Hur har våra produkter (prestationer) lyckats hålla budgeterade eller uppställda pris- och försäljningsmål?

6. Bidragskalkyl och produktvalsproblem (Short run operational decisions based on relevant costs)

Vilket alternativ ska vi välja under olika kapacitetsförhållanden i verksamheten, t ex vid ledig kapacitet eller vid en eller flera trånga sektioner i förädlingsprocessen? Hur kan man uppnå en optimal lösning under restriktioner i olika led, i såväl produktion som försäljning?

7. Investeringskalkyler (Long run capital investment decisions)

Vad är en investering? Hur beskriver vi ett investeringsprojekts betalningskonsekvenser och hur bedömer vi lönsamheten i en investering? Vilka lönsamhetskriterier kan användas för värdering av investeringar eller vid jämförelse mellan olika investeringsalternativ?

8. Ansvarsstruktur, internprissättning och prestationsmätning (Responsibility Accounting, transfer pricing and Measuring performance)

Hur ska den ekonomiska styrningen och redovisningen organiseras i en verksamhet? Hur ska olika ansvarsenheter i ett företag göra affärer mot varandra? Vilka finansiella och icke-finasiella mått kan användas för att återspegla ett mångdimensionellt perspektiv på styrning i en verksamhet? 

Litteratur

"Boken om Ekonomistyrning", Almqvist, Graaf, Jannesson, Parment, upplaga 1, 2016, Studentlitteratur, Lund

"Boken om Ekonomistyrning, Övningsbok med lösningar", Almqvist, Graf, Parment, upplaga 1, 2016, Studentlitteratur, Lund

Utdelat material innehållande föreläsningsunderlag och övningsuppgifter.

 

Examination

Examinationen består av två obligatoriska moment, inlämningsuppgifter på 1,5 hp och en tenta på 6,0 hp.

Momentet "inlämningsuppgift" består av ett antal uppgifter som delas ut löpande under kursens gång och som löses gruppvis och lämnas in skriftligt. Man kan skaffa max 20 poäng på dessa uppgifter. För G på momentet krävs minst 12 poäng. De som får mer än 12 poäng kan tillgodoräkna sig dessa poäng som "bonuspoäng" på tentan, d v s en bonuspoäng per extra poäng. 13 poäng ger 1 bonuspoäng, 14 poäng 2 bonuspoäng osv. Som mest kan alltså 8 bonuspoäng erhållas.   

Tentan är en salstenta på max 80 poäng. Den består av åtta frågor - såväl teorifrågor som räkneuppgifter - på ca 10 poäng, vilka representerar kursens huvudmoment, enligt beskrivningen ovan. För G på tentan krävs minst 44 poäng (55%) och för VG minst 60 poäng (75%). Bonuspoäng från obligatoriska inlämningsuppgifter kommer automatiskt att läggas på poängen från tentan.

Det finns inga närvarokrav på vare sig föreläsningar, övningspass eller labb. Men genom hög närvaro på föreläsningar och övningspass finns det ännu en möjlighet att skaffa ytterligare bonuspoäng på tentan, utöver dem från obligatoriska inlämningsuppgifter. Minst 50 procents närvaro ger 1 bonuspoäng, minst 60 procent ger 2 bonuspoäng, minst 70 procent ger 3 bonuspoäng, minst 80 procent ger 4 bonuspoäng och minst 90 procent ger 5 bonuspoäng på tentan. 

De som gått kursen tidigare behöver inte gå om kursen eller anpassa sig till de krav som gäller för i år. Det räcker med att skriva minst G på tentan.  

Tentamenstider: Tre tillfällen enligt tentamensschemat

  1. 1a december 2017 kl 08-13
  2. 29e januari 2018 kl 08-13
  3. 12e mars 2018 kl 14-19

/Väl mött!


Sidansvarig: mehran.noghabai@liu.se
Senast uppdaterad: Mon Oct 30 16:21:21 CET 2017