Göm menyn

722G82 Kalkylering och budgetering, 7,5 hp

Kursansvarig och examinator:

Mehran Noghabai
013-28 14 86
mehran.noghabai@liu.se 

Kursperiod, upplägg och genomförande

Kursen ges under hösten 2014 med start 27:e oktober och avslutas med en skriftlig tenta den 28:e november. Kursen varvar föreläsningar med lektioner, där lektionerna ägnas åt att bygga ekonomiska beslutsmodeller och att tillämpa de metoder som behandlas på föreläsningar. Modellbygge och metodtillämpning sker i huvudsak i Excel och på lektioner. I anslutning till vissa lektioner erbjuds  inlämningsuppgifter som genomförs i grupper om två personer och som redovisas skriftligt. Kursen är begreppsintensiv och täcker viktiga områden inom företagsekonomin vilken kräver aktivt deltagande och kontinuerlig inlärning, dvs jobba och träna med olika moment, under kursens gång.

För att säkerställa kvaliteten i studierna och få diagnos och snabb återkoppling under kursen ordnas en dugga och ett antal inlämningsuppgifter, som redovisas skriftligt eller i Excel. Deltagandet i dessa är frivilligt men man får poäng för en godkänd insats, som kan tillgodoräknas på tentan.

Syfte och innehåll

Kursen ”Kalkylering och Budgetering” täcker företagets interna redovisning och behandlar centrala moment i ett företags ekonomiska styrning. Efter genomförd kurs ska kursdeltagarna kunna:

  • att behärska företagsekonomiska termer och begreppsapparat
  • att beskriva vissa centrala interna beslutsproblem i ekonomiska termer 
  • att bygga modeller och tillämpa kalkylmetoder för att lösa aktuella ekonomiska problem

Kursens olika moment tar avstamp från föreställningar om inre och yttre effektivitet, d v s faktorer som påverkar ett företags kostnader, intäkter och konkurrenskraft. Kursen är organiserad kring grundläggande företagsekonomiska frågeställningar som företagsledare dagligen eller normalt ställs inför:

 

1. Den ekonomisk styrningens roll i ett företags redovisningssytem

 

Vad är budgetering och kalkylering och vilka är deras roll i företagets reodvisningssytem? Vilka kostnadsbegrepp används i den interna redovisningen? Hur skiljer sig intern redovisning från den externa redovisningen? Vad skiljer den kalkylmässiga behandlingen av kostnader från den bokföringsmössiga?

2. Resultatplanering (Cost-volume-profit analysis)

Hur ska man dimensionera kapaciteten och beräkna kostnaden för de resurser som används i en verksamhet? Hur många/mycket ska tillverkas/presteras under en period? Vad väntas resultatet bli vid olika volymer eller utnyttjandegrad? Hur påverkas resultatet av ändringar i olika parametrar?

3. Period- och självkostnadskalkyler (Batch costing and Job costing, Absorption costing vs Variable costing)

Vad kostar det verksamheten producerar, t ex en produkt, en order, en tjänst eller en serie? Hur ska självkostnadskalkylen se ut för tillverkande företag, tjänsteföretag och handelsföretag? Vad kostar en avdelning där huvudverkamheten äger rum?  Hur ska kalkylmodellen anpassas till ändrade förutsättningar i dagens kapitalintensiva och kundanpasade produktion? Fullständig och ofullständig kostnadsredovisning.

4. Budgetering (budgets and budgeting process)

Vad är en budget, hur ställer man upp en budget och hur går budgetering till i företag och organisationer? Resultatbudget, likviditetsbudget och budgeterad balansräkning.

5. Kostnadskontroll, kalkyldifferenser och avvikelseanalys för kostnader och intäkter (accounting for control and variance analysis)

Har produktion och försäljning hållit sina kostnads- och försäljningsmål? Hur pass effektiva är våra produkter och avdelningar i sin resursförbrukning jämfört med uppställda krav på resursförbrukning? Hur har våra produkter (prestationer) lyckats hålla budgeterade eller uppställda pris- och försäljningsmål?

6. Bidragskalkyl och produktvalsproblem (Short run operational decisions based on relevant costs)

Vilket alternativ ska vi välja under olika kapacitetsförhållanden i verksamheten, t ex vid ledig kapacitet eller vid en eller flera trånga sektioner i förädlingsprocessen? Hur kan man uppnå en optimal lösning under restriktioner i olika led, i såväl produktion som försäljning?

7. Investeringskalkyler (Long run capital investment decisions)

Vad är en investering? Hur beskriver vi ett investeringsprojekts betalningskonsekvenser och hur bedömer vi lönsamheten i en investering? Vilka lönsamhetskriterier kan användas för värdering av investeringar eller vid jämförelse mellan olika investeringsalternativ?

8. Ansvarsstruktur, internprissättning och prestationsmätning (Responsibility Accounting, transfer pricing and Measuring performance)

Hur ska den ekonomiska styrningen och redovisningen organiseras i en verksamhet? Hur ska olika ansvarsenheter i ett företag göra affärer mot varandra? Vilka finansiella och icke-finasiella mått kan användas för att återspegla ett mångdimensionellt perspektiv på styrning i en verksamhet? 

Litteratur

"Den nya Ekonomistyrningen", upplaga 4 från 2000 (eller senare) av Christian Ax, Christer Johansson och Håkan Kulvén utgiven av Liber Förlag.

"Den nya Ekonomistyrningen", Övningsbok med lösningar, upplaga 4.  

Utdelat material innehållande föreläsningsunderlag och övningsuppgifter.

 

Frivillig möjlighet till aktiv träning och modellbygge som ger bonuspoäng

Tentan är på max 80 poäng. Den består av åtta frågor på ca 10 poäng som representerar olika kursmoment. För G på tentan krävs minst 44 poäng (55%) och för VG misnt 64 poäng (80%). Vid sidan av den obligatoriska tentan erbjuder kursen ett antal (6 st) mindre inlämningsuppgifter som är frivilliga. De genomförs i anslutning till excellabbet (lab1) och vissa lektioner (le 3-7) och som ger poäng som kan tillgodoräknas på tentan. Inlämningsuppgifterna, även kallade "den tredje timmen", delas ut efter den lektion där tillhörande moment behandlats. Deltagarna får en timme på sig att lösa den utdelade uppgiften som sedan lämnas in skriftligt för rättning. Tredje timmens inlämningsuppgifter ger max 12 poäng (2 poäng per uppgift) och utförs i grupper om 2-3 personer. I slutet av kursen får deltagarna möjlighet att realisera ett antal typtentafrågor i Excel, som redovisas personligen i datorsal, enligt senare anvisningar. Dessa tre frivilliga moment (tredjetimmen, duggan och Exceluppgiften) ger totalt max 20 poäng, vilka tillsammans med tentan (som är på 80 poäng) ger max 100 poäng.

  • 6 st tredje timmens uppgifter à 2 bonuspoäng
  • 1 dugga à 4 bonuspoäng
  • 1 kalkylprojekt i Excel à 4 bonuspoäng

Totalpoängen för tenta och inlämningsuppgift adderas ihop och de samlade poängen ligger till grund för betygssättning. För G på helkurs för dem som deltagit i de frivilliga momenten krävs minst 55 poäng och för VG minst 75 poäng av de 100 poäng som finns att få. Erbjudandet 6 uppgifter från "tredje timmen" och en Exceuppgift är att betrakta som ett paket. De genomförs i sin helhet och går inte att kombinera med erbjudandet att endast göra tentan. Alltså, antingen väljer kursdeltagaren alternativet endast tentan och att bedömas därefter (med kravet 55% av 80 poäng för G och 75% av 80 för VG) eller så väljer man alternativet att göra tentan och de frivilliga momenten och bedömas efter en 100 poängsskala (med kravet 55 av 100 för G och 75 för VG). Man tjänar på de frivilliga uppgifterna om man lyckas samla ihop mer än 11 poäng av 20 möjliga.

Tentamenstider: Tre tillfällen enligt tentamensschemat


Sidansvarig: mehran.noghabai@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-10-27